30+0!! Är det verkligen sant?!

Nu har vi nått mitt mål, mitt drömmål som kändes ouppnåeligt från början. Ett mål som det kändes som om bara jag verkligen trodde på. Eller, jag var tvungen att tro på det för hade jag bara lyssnat på läkarna så hade jag nog blivit deprimerad.

Men nu är vi här och det känns helt fantastiskt! :D Nu är det bara 6 veckor kvar till det stora slutmålet sen är det fritt fram för lillen att komma. Jag har nu varit inlagd i 8 veckor så 6 veckor till känns inte helt ouppnåeligt men man vet ju aldrig med denna livmoder och tapp, vad som helst kan hända. Så första delmålet nu blir v 32 och därefter v 34 så får vi väl se vad som händer :)

Appropå vår lille skrutt. Igår var tanken att jag skulle få åka ut en sväng men det vågade jag inte i och med att jag har haft en del sammandragningar senaste dagarna. Ibland har dom kommit tätt men sen helt plötsligt har det gått en timme till nästa så det har endast blivit en spruta. I fredags tyckte jag själv att det var dags för en spruta så livmodern fick slappna av en stund men läkaren som jobbade då tyckte vi skulle göra en ctg-kurva först. För er som inte vet vad det är så spänner man på två dosor på magen, en som registrerar bebisens hjärtljud och och som mäter sammandragningarna. Barnmorskan som satte dom spände åt ganska rejält vilket inte fungerade över huvudtaget. Det blev sån fart på lillen att jag inte trodde maskinen skulle kunna registrera någonting. Herregud vad den sparkade och boxades! Man såg hur dosorna for runt på magen :) På en halvtimme så var det knappt en lugn minut vilket gjorde att hjärtljuden inte registrerades som de skulle. Det är verkligen en livlig liten krabat som lever i min mage så fortsätter den så här efter födseln då kommer jag och Marcus få fullt upp :)

Har inte tagit dagens magbild än så den kommer lite senare :)

26+0 :)

Ännu en vecka har gått :) Blir lika glad, överraskad och lättad varje gång. Imorgon ser det ut som att jag får åka tillbaka till Jönköping så idag ska jag packa så jag är redo om det blir så.

Dagens magbild :)

Ursäkta bildkvalitén. Laddade ner en fotoapp som är jätte bra men jag insåg sen att jag visst hade fel inställningar så filen blev väääldigt liten men man ser ju i alla fall magen och det är ju huvudsaken :)

Har haft mycket sammandragningar senaste veckan så nu har jag fått börja med bricanyltabletter var sjätte timme. Känns skönt att få det men de vill inte riktigt lägga sig och jag har haft en del som varit riktigt kraftiga och gjort lite ont. Men jag hoppas verkligen att de vill lägga sig lite så skrutten åtminstone kan få 2-4 veckor till.

Apropå skrutten så har det varit full fart här. Häromdan hade vi en underbar stund där jag låg och kollade på hur magen rörde sig. Kickarna är riktigt starka nu mer så jag kan faktiskt se hur hela min kropp rör sig. Det syntes väldigt väl när jag låg med datorn i knät :) Men det är inte så mycket sparkar nu när det börjar bli lite mindre plats så det är mer svepande rörelser. Så det det absolut bästa var att se hur en fot trycktes upp och drogs över hela magen i en svepande rörelser. Så höll h*n på ganska länge, fram och tillbaka. Hur mysigt som helst :)

Fick besök igår vilket var jätte mysigt. Släktingar som jag inte träffat på länge kom förbi med tårta, dricka, blomma och mumsig choklad. Verkligen jätte roligt att få träffa dom igen :)

Hipp, hipp, hurraaa…

Detta har varit en underlig födelsedag. Aldrig hade jag trott att jag skulle fira min 23-årsdag själv på sjukhuset i Linköping. Det var längesen jag kände mig så ensam som jag gör nu och det var också längesen som jag fällde så många tårar utan att det har något med graviditeten att göra. Bara att skriva detta inlägg gör att mina ögon blir våta av tårar. Men det är väl bara en sån dag idag.

Som vanligt så är jag dålig på att tajma mina toabesök och duschar. Alltid när jag går på toa eller tar en dusch så är det någon som kommer och ska lämna tabletter, ge mig en spruta eller lyssna på lillens hjärtljud. Denna gång så hade personalen samlats och skulle lämna fika och sjunga för mig. Men var var jag? Jo, jag tog en lång, skön dusch. Så det slutade med att en ensam barnmorska kom in och sjöng för mig. Dom är så otroligt snälla här :)

Idag har jag haft ganska mycket sammandragningar. Det började igår kväll och efter det så har livmodern känts lite orolig, kanske har den påverkats av hur jag mår. Men jag vet i alla fall att vår lilla skrutt mår bra för det är full fart många gånger per dag och h*n börjar bli riktigt stark. Sen gjorde vi ett tillväxtultraljud igår och denna gång kunde Marcus vara med vilket var väldigt mysigt. Vår älskade skrutt följer kurvan näst intill perfekt med bara -21 gram avvikande och väger nu ungefär 845 g. Så otroligt skönt att börja närma sig ett kilo!! Känns på något vis lugnande om vi kommer över den gränsen. Men nu är det inte långt kvar i alla fall.

Att ligga inlagd skapar ungefär samma känslor kring vänner som efter att Doris föddes. Jag behöver stöd just nu men det är så många som man trott var nära vän med som inte hör av sig något överhuvudtaget. Ingen som gör någon form av kraftansträngning att höra av sig, hälsa på, hjälpa till. Det känns som om många av våra vänner försvinner. Kanske är det bara så att man har roligt tillsammans under en period och är väldigt goda vänner men det kanske bara är den perioden. Det gör ingenting, det är så det är ibland men det är ett trist läge att inse det.

Har inte känt att jag behövt skriva av mig något för jag har inte haft så mycket tankar och känslor i omlopp men under senaste veckan har jag känt hur det bara växt inom mig. Och innan idag har jag inte känt att jag vill hem men nu kom det. Men det är bara att fortsätta att ta det lugnt för jag kan inte göra mycket annat just nu.

Det har inte varit den lättaste dagen här i Linköping och definitivt inte den lättaste eller trevligaste födelsedagen men jag ska försöka avsluta den starkt med Lindt blueberry intense choklad och virka tre blommor så jag kommer halvvägs på filten.

En bra dag :)

Som rubriken säger så har det varit en bra dag. Trots en natts dålig sömn på grund av väckning var fjärde timme för spruta, så vaknade jag på ett ganska bra humör. Sen såg jag att jag fått en jätte mysig kommentar från Lotta som jag lärde känna under en fotokurs på Peace & Love förra året. Hon nämnde även mig i ett inlägg på sin blogg som gjorde mig jätte glad, inlägget kan ni läsa här. Vill även tacka alla för alla snälla kommentarer, de som nämnt mig i sin blogg och alla snälla ord på facebook, via sms och som ringt. Det betyder så mycket att veta att ni tänker på oss och håller tummarna :)

Sen fick jag en god frukost, läste en bra bok som jag fått av Marcus familj, Hungerelden heter den. Sen fortsatte min vanliga rutin med sprutor och mat. Var lite orolig ett tag då jag fick mycket sammandragningar redan efter en knapp timme efter en spruta så barnmorskan pratade med läkaren men de kunde inte göra något just nu då jag redan får högsta dosen och som det verkar så blir inte tappen påverkad av dessa sammandragningar. Så om det inte förändras mer eller om det inte börjar göra ont så fortsätter vi med samma dosering, så nu får jag helt enkelt lita på läkaren och inte känna efter så mycket för då kommer jag bli sjuk av oro och det är ju inte bra det heller. Så efter det så har jag bara försökt fokusera på att slappna av.

En bra distraktion från mitt oroande kom ifrån Emilia som tittade förbi med muffins och milkshake :) Jätte roligt att hon kom förbi en stund och hon hade inte kunnat välja ett bättre tillfälle :)

Nu ligger jag och väntar på att min älskade Marcus ska sluta så jag får träffa honom en sväng. Han är helt underbar och jag blir verkligen förundrad över hur bra vi tillsammans klarar av krissituationer. Det är som om vi helt plötslig förstår varandra fullt ut och stöttar varandra till 100%. Jag är så tacksam att det är så med tanke på allt som hänt i år och jag är så otroligt glad att jag har honom <3

Så som sagt, det har varit en bra dag här på sjukhuset :) Och tänk, nu har det snart gått ännu en dag :D

Finbesök, rullstol, barnvagn

Oj oj, nu har det varit dåligt med uppdateringar :P Här är det bara bra. Jag tar det lugnt som vanligt. Tog en liten tur till A6 men sen hade jag massor av sammandragningar under ett par timmar så jag får helt enkelt skippa allt sånt en tid framöver. Ska jag ner till stan så ska jag ta bussen, vilket känns fruktansvärt larvigt med tanke på att en promenad till stan annars tar 10 minuter och tanken att ta buss ner har alltid känts skrattretande men det är bara att acceptera att jag inte kan gå så långt + gå på stan just nu. Det är inte så lång tid som det är så här som tur är :)

Imorn kommer min pappa som stannar till fredag morgon och på torsdag kväll kommer Marcus familj som stannar i ungefär en vecka. När dom åker kommer en kompis från norr. Det ska bli jätte roligt att träffa alla men det känns lite trist att jag inte kan göra så mycket men jag jobbar nu på att försöka få tag på en rullstol så kan jag ju följa med på ganska mycket :) Hoppas verkligen att jag får tag på en under veckan.

Var och pratade med Jill igår vilket var väldigt trevligt. Hon kan ofta bli väldigt personlig men just nu så tycker jag att det är så skönt med tanke på all kontakt man har med läkare som är allt annat än personliga. Igår var en sån dag då jag inte känner att jag har så mycket att prata om egentligen för allt känns ganska bra ändå, jag grubblar inte så mycket fastän jag går hemma själv så mycket. Det som fortfarande kan dyka upp är det där med skuld över vad som hände Doris som jag skrivit om tidigare. Men oftast känns det lugnt, som just nu. Men även om jag inte har så mycket känslor som jag vill prata om så är det skönt att bara få åka och prata med någon och det känns faktiskt alltid roligt att prata med Jill :)

Pratade med barnmorskan idag och hon hade fått svar på något blodprov man tog i samband med cerklaget. Jag är Rh-negativ så när Doris föddes så fick jag en spruta för att jag inte skulle riskera stöta bort nästa barn om vi skulle ha olika blodtyper. Kan inte riktigt det där, litar bara på att läkarna vet vad dom gör ;) Men nu visade blodprovet något som dom ville kolla igen så jag ska göra om det. Haha, bra att jag har koll ;)

Och så har vi beslutat oss för en barnvagn!!! Det blir en Babyjogger City Select :) Stabil, lätt att fälla ihop, stora hjul för att vara en stadsvagn så förhoppningsvis klarar den av vintern och har dessutom massor av förvaring i vagnen. Stor varukorg och många fack på ryggen av sittdelen. Hittade nu ett erbjudande på Babyproffsen i Stockholm, vagn + babyskydd och bas för ca 6900 kr (ungefär vad enbart vagnen går för annars) men får se om dom är sugen på att skicka ner den hit… Och jag vet tyvärr ingen som bor där som har lust att hämta ut en vagn åt oss. Kanske någon här på bloggen? ;)

Hej allihopa!

Sitter och tar det lugnt, lugnt, lugnt. Men snart så ska jag ta en tur till skatteverket och eventuellt en snabbis till stan på matfestival eller vad det var. Kanske finns en massa goda gratisprover :D Men jag får se hur sammandragningarna känns efter skatteverket.

Blev en liten tur till förlossningen i onsdags. Känns jätte svårt just nu att veta vad som är okej och inte. Tidigare så kändes det som om jag visste ungefär vilka sammandragningar som var okej men det kan jag tydligen inte veta för även de svaga påverkar också tappen. Så efter att haft mycket sammandragningar som inte ville ge med sig efter några timmars vila så ringde jag in till förlossningen och de tyckte att jag skulle in på undersökning. Men det såg bra ut men jag fick en bricanylspruta så livmodern skulle få slappna av lite.

Så just nu är vi nojiga familjen. Marcus har varit helt underbar hela veckan. Tagit hand om allt som kräver någon som helst fysisk ansträngning så jag har kunnat vila i sängen eller soffan. Han har till och med börjat anpassa sig efter min snigelfart när vi ska gå någonstans! Det kan gå riktigt långsamt ibland ;) Så jag är fantastiskt glad att jag har honom och att vi gör detta tillsammans :)

Håll tummarna för oss

Känns liiite jobbigt just nu… Har precis kommit hem från läkaren. Min livmodertapp har påverkats av alla sammandragningar, den är 3 mm kortare och är lite öppen. Läkaren sa att jag ska fortsätta att leva som jag gör nu, ta det lugnt och ta korta långsamma promenader eftersom det inte heller är bra att sluta röra på sig. Men om tappen fortsatt att förkortas vid nästa läkarbesök om två veckor så kan jag bli ordinerad sängläge och eventuellt inläggning med bricanyl.

Hon pratade även om att vi först och främst skulle ta mig förbi v 25 och förhoppningsvis 28! Kändes väldigt läskigt att hon började prata om det… Men mitt mål är i alla fall v 30 och helst längre! Om det krävs att jag ligger i sängen resten av graviditeten så gör jag det. Jag vill helst att vår lilla älskling ska slippa kämpa för sitt liv det första h*n gör. Så snälla, hålla tummarna för oss.

Massor av sammandragningar…

Blir alltid glad när jag ser denna lilla tuss så jag tänkte att jag börjar inlägget med denna bild. Skulle så gärna vilja ha en sötnos som denna hemma att mysa med :)

Jag är väldigt glad att vi åkte in häromveckan för annars så hade jag varit otroligt orolig hela tiden. Har väldigt mycket sammandragningar och en hel del som gör att magen blir hård som en sten. Men nu vet jag i alla fall att de inte påverkar livmodertappen :)

Vi var en sväng in på Mio innan Marcus skulle till jobbet. Dom har en del rea och vi är ute efter en hylla till badrummet som man helst slipper sätta upp på väggen och som dessutom ser bra ut. Hittade faktiskt en som var riktigt fin till ett ganska bra pris och som uppfyllde de flesta av våra önskemål. Inte så mycket förvaring som jag hade önskat men det går nog att lösa. Kommer ju bli en del grejer som ska få plats när lillen kommer :)

Känns jätte roligt att börja dona :D Vad underbart det ska bli när vi är klara och vårt lilla hjärta flyttar in.

Nu har jag lite mycket sammandragningar så jag ska nog lägga mig ner och vila en stund. Kanske i solen :)