Månadsarkiv: september 2012

Sjukstuga

Här är vi sjuka för tillfället. Ingo är snuvig och hostar och jag är trött, snuvig och allmänt hängig. Men en förkylning hindrar inte vår pojke att leva rövare! Nej nej. Trots att han sov dåligt i natt (och även jag då såklart) så är det full fart!

image

Han går nu lilla pojken vår! Vi sa det häromdan att nu kan man verkligen säga det :) Tidigare så tog han något steg men tappade balansen lite och kröp sista vägen istället. Nu gör han tvärtom, kryper lite och sen är det som att han kommet på att ”varför krypa när man kan gå?”. Han försöker sig redan på att springa men då hinner hans små fötter inte riktigt med men det dröjer nog inte länge tills han även kan det :) Säkert lagom till dopet nästa helg…

Äntligen dop!!!

Nu är äntligen dopet inbokat efter många om och men! 29 september ska Ingo döpas i Sundsjö kyrka (där Doris ligger) med en afrikansk präst som håller i det. Det var lite krångel först för prästen vi ville ha tillhör en annan socken (eller vad det kallas) men de gick faktiskt med på det och står dessutom för hans resekostnader :)
Det är så roligt att det blev han tillslut för han är verkligen jätte mysig och så läser han en bön på något afrikanskt språk, ett sånt med en massa klickljud :)
Så nu börjar planeringen, eller det blir inte så mycket för det blir verkligen närmasta familjen men jag ska väl börja baka så smått och så måste vi ju införskaffa lite kläder till oss alla tre.
Det ska bli såååå spännande att se hur det går med Ingo under själva cermonin. Han går nu mellan saker och tog hela 12 steg häromdan så som sagt, det ska bli spännande….Förstår nu verkligen varför man oftast döper barnen när dom är mindre ;)

Uppdatering

Fortfarande inget internet och jag är inte jätte förtjust i att skriva på mobilen, har som inte rätta tekniken :P
Men en liten uppdatering på vad som hänt här sen senast ska jag nog klara av :)

Förra helgen hade vi ett litet kalas för både jag och Marcus hade fyllt år så vi hade bjudit våra familjer plus lite släkt som var hit och fikade. Dagarna innan blev det panik i och med att det inte var helt iordning i lägenheten och en hel del möbler saknades. Så vi var på en liten turné med släpvagnen för att hämta upp lite möbler. Vi fick bl.a låna soffbord och matta av Sofia och så hade en tjej lagt upp ett skrivbord på facebook som hon skänkte mot avhämtning så det hämtade vi i samma veva. Någon dag senare var vi och rotade bland mina släktingars saker (arvegods som ingen tagit reda på) och hittade en skänk att ha i köket och ett litet hörnskåp som passade perfekt i sovrummet som sängbord, båda i 50-60-tals teak. Sen hittade vi även ett jätte fint gammalt skåp i som är så där lagom slitet. Verkligen jätte fint så nu håller jag på att rengöra det ordentligt så ska den få komma in på sovrummet sen.
Ska försöka ta lite bilder sen på hur vi har det. Jag tror verkligen att vi kommer få till det jätte fint :)

Ja, åter till kalaset. Det var verkligen jätte trevligt och roligt att alla kom. Vi fick båda jätte fina presenter men jag måste säga att jag fick nog den bästa ändå, pengar till en tatuering. Ska bli sååå roligt!!! Mamma flyttar snart till Stockholm så det blir ju lägligt att göra den där något framöver :)

Förutom kalas så var vi i söndags iväg på säsongens första babysim. Det roliga är att vi är ensamma i gruppen!! Det finns möjligehet att byta till en annan där dom också är själva men jag vet inte riktigt hur vi ska göra. Halva nöjet är ju att Ingo får träffa andra barn samtidigt som detr väldigt lyxigt med privatlektioner. Så vi får väl se lite hur vi gör.

Sen helgen har det blivit fruktansvärt mycket kakätande så igår fick kakorna flytta ner till Marcus jobb så inte jag äter upp dom. Men jag hann bli lite deprimerad av allt socker jag fått i mig och bristen på motion så igår kväll sa Marcus åt mig att gå ut och springa. Och det gjorde jag faktiskt, utan protester och det resulterade i en löptur på 9,5 km på 1 timme 10 minuter. Rintigt stolt över mig själv faktiskt!! Att min kak-kropp klarade av det ;) Dessutom var ca 1/3 uppför så det gör ju att det känns ännu bättre :)

Ingo har börjat gå lite smått! Han tog hela 6 steg förra veckan men nu har han kommit av sig lite. Pappa slog vad om att Ingo skulle börja gå innan söndag så vi får väl se om han har rätt :)
Ingo håller även på att få 2 nya tänder, nr 5 & 6. Så humöret har inte varit på topp senaste dagarna men jag hoppas verkligen att dom tittar fram snart, för allas skull.

Det blev ju ganska långt i alla fall :)