Matglad kille :)

Är uppe med tuppen idag. Vaknade klockan och är pigg och ingen Ingo skriker. Det är en konstig känsla att vakna av sig själv för 99,9% av gångerna så väcks jag av en liten Ingo.
Senaste nätterna har han faktiskt sovit hela nätterna men har han vaknat så är det bara att ge honom nappen så somnar han igen. Eftersom nätterna har gått så bra så har nedtrappningen av amningen gått riktigt bra. Han är också så intresserad av mat och äter allt så det finns ingen anledning att försöka få igång min mjölkproduktion. Just nu har jag mjölk till en portion om dan, den får han oftast på morgon som tidig frukost så får han gröt på förmiddagen och sen lunch mitt på dan. Det går verkligen jätte bra med maten, glatt överraskad. Däremot äter han så mycket att jag var tvungen att fråga BVC sköterskan om det var okej ;) Han äter nämligen ca 3/4 av en vuxenportion av havregrynsgröt på morgonen och nästan en hel barnmatsburk. Men hon sa att det var helt normalt och att det varierar mycket för barnen vad som är lagom för dom, så vi skulle helt enkelt vara uppmärksamma på hans signaler så vi inte trycker i honom mat när han är mätt.

Här händer det mycket nu! Vi ska flytta vid månadsskiftet!! Marcus har fått jobb hos min pappa då det är en del personal som slutat och han behöver någon redan 1 juli så det är bara att packa ihop lägenheten och fara :) Vi kommer bo hos honom till att börja med så får vi se var vi hamnar sen. Han har ett STORT hus så jag ser verkligen fram emot att få lite utrymme för nu håller jag på att bli  galen här i vår lilla etta. Ingo kravlar sig ju fram överallt nu och leksaker ligger utspridda på golvet för att han ska ha något att leka med. I en större lägenhet skulle det nog inte märkas så mycket men här känns det genast mindre och stökigt om man lämnar några saker framme. Så det ska verkligen bli skönt att flytta och komma upp igen. Vi saknar båda våra familjer och det känns väldigt trist att dom är som främlingar för Ingo och så vill vi ju inte ha det.
Under dom senaste dagarna har vi haft 5 mäklare hos oss så idag ska jag ring honom som vi valt och sen drar hela karusellen igång. Lägenheten kommer ligga ute till försäljning i mitten av juli när alla studenter fått sitt första besked så jag hoppas verkligen att det går bra så vi får en liten vinst som täcker mäklaren och flytten. Hade varit helt underbart :)

Ingo har fått sin första tand nu! Eller den är inte helt uppe än men man ser den tydligt och den gör ont om han biter på fingret. Tror att den andra av de nedre framtänderna också är på g. Det ser jag inte riktigt framemot för han har varit såååå gnällig min lilla skrutt för det har väl kliat och gjort ont… Det blir spännande om varje tand blir så här :P Men samtidigt så har han ju faktiskt sluppit feber och sånt trist så det är ju bra i alla fall :)

Nej nu ska jag försöka ringa mäklaren innan Ingo vaknar :)

 

Värme, tand och Ingos dyk

Min älskade lilla skrutt håller på att få en tand! Han har varit så gnällig senaste dagarna för han har väl ont stackarn… Värmen hjälper ju inte direkt. Jag tycker att det är helt underbart men det var kanske lite otajmat bara att värmen skulle komma precis när Ingo får en tand. Men men, jag får göra det bästa av det. Gå ut och sitta i skuggan och ha med mig en massa leksaker så kanske Ingo håller sig nöjd en stund så får jag njuta lite av det fina vädret :)

I tisdags var det sista gången på babysim. Jag kommer sakna det otroligt mycket så i sommar så får vi försöka hitta någon sjö eller utomhusbassäng som är lite varmare :)
Marcus kunde inte vara med så Martin var snäll och filmade ett av Ingos dyk :)

Samma gamla vanliga…

Att jag alltid ska känna mig så ensam, jag förstår inte varför. Igår hade vi mysigt besök av Amanda och Robin och idag träffade jag Emilia. Tyvärr så blev det en väldigt kort tur för för första gången sen Ingo föddes så glömde jag blöjorna hemma så det var bara att skynda sig hem igen. Men jag har inte varit själv hela dagen men ändå så känner jag mig ensam. Facebook är inte bra. När jag ser alla som träffats och hittat på saker så får det mig att känna mig tråkig och ensam. Låter jätte dumt men ibland så kan det göra ont att inte bli tillfrågad eller så känns det jobbigt att man missar saker för att man är på fel ställen. Jag vet att det låter lite underligt men jag känner verkligen så och har gjort det ett bra tag nu.
Bävar lite inför sommaren faktiskt. Marcus kommer jobba mycket likaså de flesta jag känner här nere. Skulle kanske försöka träffa mammorna som jag träffat tidigare :)

Igår var sista gången på orientaliska dansen och imorgon är sista gången på babysimmet. Känns jätte trist att dom är slut nu för det har varit roligt att ha saker inbokat varje vecka. Vad ska jag hitta på nu då tro? Komma igång med träningen igen kanske och virka klart min bikinitopp. I och för sig så kommer vi nog att ha en hel del att göra. Idag så bestämde vi oss för att verkligen satsa på att flytta till hösten. Det blir så mycket lättare när man bestämt sig för då jobbar man lite hårdare för det.
Haha, nu sitter vi i köket och ska umgås lite jag och Marcus medan Ingo sover i vardagsrummet och jag är väldigt dålig på att prata om en sak och skriva om en annan så jag får nog sluta nu :)

Tack!

Jag har suttit och bläddrat igenom bloggen, särskilt tiden som spenderades på sjukhusen, och jag måste bara tacka alla för det helt underbara stöd som vi fick. Blir alldeles rörd när jag läser kommentarerna som jag fått, alla snälla och peppande ord. Stort, stort, STORT tack till er alla som hjälpte oss igenom den tuffa perioden i våra liv. Tack vare er och bloggen kände jag mig inte fullt så ensam som jag tror att jag hade gjort annars och fick mig på bättre tankar dagar som jag behövde det. Det är svårt att beskriva vad jag känner när jag läser alla kommentarer… Glädje, rörd och enorm tacksamhet kanske summerar det ganska bra.

♥

Tack

♥

Sorry!!!

Ojoj, nu var det verkligen längesen jag skrev! Verkligen på tiden för en uppdatering! Jag började faktiskt skriva ett inlägg 10 maj som blev avbrutet av en liten Ingo och som sen glömdes bort.

”Hade allt blivit som det var tänkt så hade vi firat en liten tjejs ettårsdag idag. Doris var beräknad till den 10 maj 2011 men istället för att snusa på henne så åkte vi till Grekland exakt idag för ett år sedan med en väldigt liten Ingo växandes i min mage.
Tänk vad livet hade sett annorlunda ut. Jag har ingen aning om vem jag hade varit om allt gått enligt planerna.

Imorgon blir Ingo 6 månader så det skulle varit exakt 6 månader mellan dom. Men det går ju inte, helt omöjligt vilket är skönt. Det är på något vis skönt att veta att vi inte hade kunnat ha båda två hos oss. Hade det gått så hade jag nog grämt mig över detta men nu så är det bara att acceptera att det är så här och att jag får vara tacksam för min underbara lilla son som är här.

Men jag saknar dig Doris och undrar hur det hade varit att ha dig här. Älskar dig så mycket min lilla dotter <3”

Jag hade mer tankar som jag ville skriva ner men dom har jag tyvärr glömt bort nu. Det jag tänkte mycket på den dagen var hur annorlunda allt hade varit om hon hade kommit när hon var beräknad. Men som tur är så ger inte Ingo mig allt för mycket tid att tänka på sånt.
Jag undrar hur det är för de som fått barn där allt gått som det är tänkt. Hur de känner. Känner de som mig, samma tacksamhet? Tänker de på vad som hade kunnat hända? Tacksam för att allt gått bra? Jag är så fantastiskt glad och enormt tacksam för att Ingo är här och kan inte förstå att man kan älska någon så enormt mycket! Det tog ganska lång tid innan dom känslorna kom däremot. Jag tror att det var på grund av allt som hänt och den långa resan som graviditeten var så känslorna var lite bedövade. Dom fanns där precis hela tiden men det tog ett tag innan jag verkligen kände dom. Men nu känner jag dom och fyller mig varje dag. Varje gång Ingo ler mot mig så smälter hela jag. Älskar honom något enormt!!

Han har blivit stooor pojken min! Var till BVC i tisdags för månadskollen och läkarkoll. Allt såg bra ut och vår pojke väger nu drygt 9500 g och är 69 cm lång. Min älskade goknul :)

Jag har kommit av mig med mina långpromenader eftersom det har varit så tråkigt väder. Det gillar jag inte så nu är det dags att börja igen! Det blir ingen tjejmilen eftersom vi inte vet hur det ser ut för oss till hösten så det är lite dumt att boka in något. Så jag och mamma beslutade att vi ska hålla i vårt egna lilla lopp uppe i Östersund. Förhoppningsvis så är det fler som hakar på :)

Om ett par veckor tar min kära bror examen och i samma veva kommer han och hans andra hälft, Sofia, ner och hälsar på. Bara veckan efter kommer min mamma ner på besök. Ska bli så otroligt roligt att träffa dom alla och få visa upp min lilla goding. Jag känner verkligen att jag vill visa upp honom. Helst för hela världen!! Min helt fantastiska lilla son :)

Det blev många kärleksförklaring i detta inlägg känner jag :P

Jag har tänkt framkalla lite bilder någon gång framöver så jag har kikat igenom hårddisken och hittat mycket som jag vill få in ett album. Här är några av dom :)

Allt mellan himmel och jord

I tisdags var vi på babysim igen. Varken Hedwig eller Ville kunde vara med denna gång så det var bara vi från vår lilla grupp. Det var ganska få överlag faktiskt.
Som vanligt så fick vi bli lite nervösa över hur det skulle gå för Ingo han bara sova ca 30 min men det gick faktiskt såååå bra! Han var på bra humör hela tiden förutom en sväng på slutet när han hade flytringar på armarna (eller vad dom nu heter…) för han blev lite överentusiastisk och körde ner huvudet i vattnet och fick sig en kallsup. Men dyken gick jätte bra även denna gång. Jag filmade ett dyk men tyvärr så hade kameran ställts in på HD-kvalité så jag kan inte öppna filen i datorn :( Så om det är någon som vet hur man kan göra så får ni gärna höra av er :)

Fick idag reda på att Marcus preciiiis missade chansen till ett jobb i Östersund vilket känns väldigt surt. Så min dag har gått åt till att gräma mig över detta men nu ska vi på’t igen!!! Jag har suttit och jobbat med att försöka få till någon form av portfolio så jag kan söka praktik till hösten. Insåg härom dan att det har faktiskt gått ett halvår sen min föräldraledighet började så nu börjar det bli dags att tänka på vad jag ska göra sen. Det känns så underligt att det faktiskt är ca 1,5 år sedan jag studerade på heltid och till sommaren blir det 2 år sedan jag senast var anställd hos ett företag. Nu känner jag att det faktiskt är dags för mig att börja bidra till dagskassan för min föräldrapenning har inte gett mycket och dessförinnan gav inte sjukskrivningen många kronor. Så nu vill jag ändra på det. Men det känns onekligen lite nervöst…

Varning för bajsprat…
Ingo har haft ont i magen senaste dagarna så han har varit helt hopplös på nätterna och gnällig på dagarna så jag misstänker att han varit förstoppad. Han har fått lite mer puréer och magen har nog haft svårt att anpassa sig så igår köpte jag lite katrinplommonpuré som han fick några gånger under dagen i små mängder. Och idag släppte det. Så glad för hans skull och min i och för sig för han blir gladare, men jag har så svårt för doften! Haha, vilka problem ;) Jag blev känslig för dofter under graviditeten och det har hållit i sig, tyvärr… Bajsblöjorna har gått bra tills han började med lite mat. Men nu… :S

Tänder eller gaser?

Det är något med min älskade lilla skrutt. Antingen så är det att han känner av någon tand för han tuggar verkligen frenetiskt på allt han kommer åt och dreglar något kopiöst eller så är det magont. Han är väldigt gasig stackarn, misstänker att det är att magen som försöker vänja sig vid maten. Antingen en av dessa problem eller en kombination av båda. Han har varit jätte gnällig idag och väldigt klängig bitvis. Jag hoppas verkligen för hans skull att det blir bättre snart.

Har hittat en ny favoritblogg, www.365slojd.se/. Skulle verkligen vilja göra mer saker själv men det är inte riktigt läge i den här lägenheten eftersom vi hoppas på att flytta inom ett halvår i alla fall. Men det är roligt att få inspiration och känna sug efter att göra saker. Så nu har jag en massa saker som jag vill göra i nästa lägenhet, till exempel denna hylla :)

Babysim #6

Idag var vi på babysim nummer 6, eller 5 för oss eftersom vi  missade förra gången. Idag fick dom dyka!! Sååå roligt :D Jag trodde aldrig att det skulle gå så bra som det gjorde. Vi var ute och gick som vanligt innan för att han skulle få tid att sova men icke. Vår lilla herre sov en halvtimme kanske och låg sen och snattrade i vagnen och visade inte ett tecken på att vilja sova. Så jag var nervös, minst sagt. Men han var på bra humör hela tiden, inte en enda sur min :) Det var verkligen jätte roligt idag och jag tror att även han uppskattade det. Han var riktigt avslappnad, plaskade och pratade, inte stel som en pinne som han varit tidigare :)

Nu ska vi gå och lägga oss. Skrutten har redan gjort kväll och jag hoppas verkligen att ha sover så bra som han gjorde igår natt, nästan 8 timmar!!! Kändes som himmelriket att vakna när det är ljust och inse att det faktiskt är första matningen :) Så jag håller tummarna!

G’natt till er alla :)