Sjukstugan, magont(?) och Buzzadore

Strax efter att jag skrev förra inlägget har jag varit sjuk. Helt plötsligt fick jag feber som jag haft till och från sen dess så tyvärr så missade jag öppna förskolan igen… Men jag vill ju verkligen inte smitta några bebisar.
Jag har varit ganska pigg mitt på dan men på eftermiddagen har förkylningen kommit ikapp igen. Det jobbiga har varit att jag inte kunnat vila helt. Ingo har varit jätte grinig, min älskade lilla skrutt. Han har skrikit så där så att det låter som om världen ska gå under och har velat att jag skulle vara uppe och vandra med honom men med feber så har jag inte haft orken till det. Så här har det verkligen varit livat.
Slog mig idag att jag har ätit kidneybönor några dagar i rad och lite mejeriprodukter så nu ska jag skippa alla bönor och mjölkprodukter så får jag se om det är det som har påverkat magen på honom så det är därför han varit så otröstlig. Stackarn kanske har haft ont i magen… Jag hoppas verkligen att det hjälper så det blir lite lugnare här igen.

Ikväll blir en lugn kväll hos familjen Eriksson/Berglind. Ska väl kolla på Melodifestivalen trots Marcus protester ;) Sen kanske en film som heter Submarine. Den verkar faktiskt lite rolig. Har hyrt den via Lovefilm. Jätte smidigt faktiskt. Man får hem 2 filmer som man skickar tillbaka när man sett dom i ett bifogat kuvert. Det bästa är att det finns ingen gräns för hur länge man kan ha dom hemma så det blir inga förseningsavgifter. Passar mig bra ;) Fick testa två månader gratis då jag har blivit testperson hos Buzzador. Man får testa olika kampanjer och sen skriva en slutrapport när kampanjen tagit slut. Jätte roligt faktiskt. Vissa saker är gratis som den jag är med i nu medan andra kostar lite men till väldigt reducerat pris.
Detta är första kampanjen men jag hoppas att det blir fler :) Om det är någon som är intresserad av att bli en Buzzador så är det bara att höra av er så skickar jag en inbjudan :)

Träning

Så här härligt hade vi det igår. Underbart väder så vi tog en rask promenad runt Munksjön. Jag var verkligen helt slut när vi kom hem men nu ska jag börja träna! Min mamma håller på att försöka övertala och peppa mig till att springa tjejmilen så om det ska bli något av det så är det dags att börja träna :)
Jag är verkligen superpeppad för jag känner att jag vill ha lite mer muskler. Så nu blir det snabba promenader till att börja med och så ska jag försöka ta mig iväg och simma. Det känns lite svårt att göra något nu och lämna Ingo och Marcus ensamma men två timmar vet jag fungerar eftersom vi gör så varje söndag. Så det gäller väl bara att vara effektiv så ska jag ju kunna simma en timme i alla fall.

Nu ska vi försöka pallra oss upp och vandra ner på stan i ruskvädret. Marcus har jobbat en sväng på morgonen och slutar klockan 10 så vi tänkte passa på att kolla in bokrean :)

Forlossningskomplikationer och viktnedgång

Jag har suttit och läst på olika bloggar och forum under kvällen och känner åter igen att jag är så enormt tacksam över min kropp! Jag vet några i min närhet som haft problem efter förlossningen med bristningar och svanskotan för att det gått väldigt fort. I deras fall så har det väl varit någonstans mellan 1-4 timmar tror jag. Från 4 cm öppen till att han var ute tog det ca 40-50 minuter och jag fick ingen bristning att tala om (en liten som de inte hade sytt om det inte var för ett blodkärl som var blottat) och inga problem med svanskotan. Helt otroligt egentligen! Enormt tacksam för det.

Under graviditeten gick jag upp ca 7-8 kg (förlorade mycket muskler så det kan vara därför som jag inte gick upp så mycket). När vi kommit hem från BB så var jag redan tillbaka på min startvikt på 65 kg så alla gravidkilon försvann i och med att han föddes. Sen dess har jag gått ner ytterligare 7 kg. Det är verkligen inget jag har kämpat för utan det har bara blivit så, misstänker att det är amningen som har varit en stor bidragande faktor. Så här lite har jag inte vägt sen… ja, jag vet inte när faktiskt. Känns lite trist på ett sätt för min rumpa har verkligen försvunnit! Men sen så är det nog mycket att jag försöker vänja mig vid min nya kropp, känner inte igen den riktigt. Är som att lära känna den på nytt :)
Men jag är verkligen tacksam att jag inte har något att gå ner. Läser om dom som gått upp 25-30 kg och som efterförlossningen kanske har runt hälften kvar att gå ner. Jag var verkligen rädd att jag skulle ha gravidkilon när jag fick reda på att jag skulle bli inlagd men det har då inte varit något problem.
Så nu har jag på 2 år, trots 2 graviditeter, gått ner 23 kg :)

Lördags kväll

Sitter hemma själv tillsammans med lilla Ingo. Marcus är iväg på en personalfest med mat och bowling. Skulle egentligen träffa några kompisar och kolla på Melodifestivalen men jag kände att jag ville vara själv en stund. Låter kanske lite underligt då jag är det hela dagarna men jag har känt ett stort behov av lite egentid och den enda chansen jag har att få det är när Ingo sover men då måste vi ju vara själva. Ska ta en promenad någon dag själv men för tillfället är detta enda chansen till att få vara ensam en stund.
Jag gör egentligen inte så mycket när han sover. Ibland är jag aktiv och försöker sy lite, städar och lagar mat men det kan vara så skönt att bara kolla på tv eller bara vila ostört. Lustigt egentligen för i början hade jag inget behov till det. Då träffade jag folk väldigt ofta och ville verkligen inte vara själv. Att det har ändrats kan nog ha att göra med att han är mer vaken. Nu känner jag ett större behov av att vila när tillfället ges. När jag var gravid så fick jag ofta höra att man skulle passa på att vila när barnet sover. I och med att han var så otroligt lugn och snäll första månaderna i sitt liv så behövde jag inte det och förstod inte alls vad dom menade. För oss kom det lite senare bara :)

Apropå Melodifestivalen, så mycket dålig musik det är! Tycker bara att det varit två riktigt bra låtar och båda dom var med i första omgången. Och ändå sitter jag och kollar varje helg ;)

Bestämd unge och tankar

Lillskrutt ligger och sover så jag passar på att skriva lite. Han har sovit ett tag så vi får väl se hur långt jag hinner ;)

Senaste dagarna har det dykt upp en massa som jag skulle vilja skriva om men när jag väl får tillfälle att sätta mig ner så är allt som bortblåst… Men bara jag börjar så kanske det dyker upp :)

Idag så var det öppna förskolan som vi brukar gå på men idag skippade vi det. Har varit så fruktansvärt trött för min lilla älskling har varit väldigt gnällig och oerhört bestämd. Jag undrar om det är sprutorna han fick i måndags som spelat in lite… I måndags var han väldigt snäll och allmänt go och glad. Han pratade enormt mycket och har fortsatt med det så det är nästan så man har undrat vad som egentligen var i dom där sprutorna. På natten så fick han lite feber men han var fortfarande väldigt go och glad så det var ingen fara på det viset. I tisdags (alla hjärtans dag) så var han fortsatt lugn och snäll och sov hela 4 timmar(!!!) mitt på dan (händer aldrig om vi är hemma). Men sen var det något som hände. Han vaknade oftare på natten och var då gnällig, vilket han inte brukar vara. Han brukar äta, byta blöja, äta och sova. Det brukar gå väldigt smidigt, men inte då. Så natten mellan tisdag-onsdag och onsdag-torsdag var inte roliga. Onsdagen var inte rolig den heller. Han var inte bara på dåligt humör men när han var det skrek han högljut och det enda som hjälpte, eller det han ville, var att bli buren framåtvänd. Jag fick inte stå stilla när jag höll honom, inte heller trampa på stället utan jag var tvungen att traska runt i lägenheten. Igår hade jag träningsvärk och var öm i handleden av allt bärande. I onsdags kväll var jag så trött och slutkörd av allt gnäll och bärande (är inte så vältränad direkt efter graviditeten så jag blir snabbt trött i kroppen) att jag för första gången sen han föddes, inte hade något tålamod kvar. Han hade nått min gräns. Kändes underligt för jag har haft ett enormt tålamod, så pass att jag överraskat mig själv men till slut tog det slut. Men i natt har han varit väldigt snäll och även idag så jag känner att jag fått vila upp mig lite och jag börjar känna igen min lilla bebis igen :)

Marcus slutar vid fyra så vi ska gå ner och möta upp honom så ska vi till minneslunden och tända ett ljus för Doris. Vad konstigt det blir nu med alla känslor. Doris hamnar som i skymundan nu. Det är inte meningen men det bara blir så i och med all tid och energi går till Ingo. Det känns konstigt eftersom Doris var i fokus hela tiden innan, även ganska länge under graviditeten. Det tog ett tag innan jag kunde ägna mer tankar och känslor till barnet i magen, min lilla Ingo. Från att hela livet kretsade kring henne till att det nu kretsar kring Ingo, känns lite underligt. Helt naturligt antar jag men underligt. Det är inget jag tänker på så mycket men det kommer upp ibland.
Jag pratade med min mamma igår om Ingo och hur han tvingar mig att leva mer i nuet. Och det är verkligen så, det märks verkligen på relationen till Doris. Hon finns alltid hos mig och kommer alltid att göra, men med Ingo så kan jag inte gå och grubbla. Jag kan inte gå och tänka på vad som varit utan måste lägga allt fokus på honom och hur det är just nu. Det är verkligen fascinerande vad en så liten person kan totalt förändra ens liv. Från att varit en person som grubblar mycket och som delvis lever i det förflutna till en person som tvingas leva i nuet. Det finns inte tid eller ork till att klamra sig fast vid tankar och känslor som inte är aktuella just nu.

Nu börjar min lilla pruppunge vakna så jag ska gå och ta hand om honom. Hoppas att han vill äta lite nu så vi kan gå, det är så fint väder ute :)

Spruta del 2 och dans

Det gick jätte bra med sprutan idag. Jag var jätte nervös, det är så jobbigt att se när han har ont och inte kunna göra mer än att hålla honom och prata med honom. Men nu är det i alla fall över vilket vi alla är glada över tror jag :) Nu dröjer det ytterligare tre månader innan det är dags för nästa..

Vi kom dit ca 30 minuter innan för jag hoppades att han skulle hinna med att äta lite så han skulle vara mätt och nöjd innan vi skulle in till Helen. När jag sitter och ammar honom hör vi världens brak i byxan och en massa bubbel så det var bara att snabbt gå in i amningsrummet och byta på honom. Jag tar av byxorna och det är ingen trevlig syn! Det var verkligen tur att Marcus var med annars så hade det kommit bajs upp i håret och överallt ;)
Det roliga är att han gjorde samma sak igår alldeles innan jag skulle gå iväg på dansen så då fick Marcus sköta det själv. Men hur en person rymmer så mycket bajs är för mig ett mysterium ;)

Igår var jag och Denise iväg på orientalisk dans för andra gången. Det är så roligt att dansa igen! Jag dansade det i Östersund när jag gick i gymnasiet. Jag har verkligen saknat det så det är så roligt att börja igen :) Vilken otroligt bra träning det är, särskilt för mig som verkligen behöver träna upp bål muskulaturen igen efter denna graviditet. Det känns verkligen att kroppen fått slita en del senaste året.

Nu har skrutten somnat och ligger och snarkar. Alla har pratat om att deras barn sovit i flera timmar efter att de fått sprutan. Ingo har varit ganska pigg och glad faktiskt. Sovit i kortare omgångar och däremellan varit vaken och på bra humör (för det mesta). Innan han somnade nu så var han väldigt gnällig en stund så vi får väl se om han vill sova lite längre nu.

Spruta

Igår fyllde min lilla älskling 3 månader! Helt galet att tiden går så fort! Så för ungefär en vecka sen blev han 12 veckor och då slog det mig att så länge som han levt låg jag på sjukhus. Kände då att det var ganska lång tid som jag spenderade i en sjukhussäng :P

I och med att han nu fyllt tre månader så är det dags för spruta. Så imorgon klockan 11 ska vi till BVC och lilla Ingo ska få en spruta i vardera ben. Känns lite nervöst… Det är ju inte så roligt att se när han har ont… Men det är tur att det går fort i alla fall. Och som tur är så kan Marcus följa med så vi får lite extra stöd.

Resten av kvällen ska spenderas med att stoppa huvudet fullt med hembakta semlor. Mums :)

Godingarna mina :)

Ingo har blivit så pass stark i nacken att han vill sitta upp. Han är så söt när han gör det och ögonen blir stora som golfbollar när han kikar sig omkring :) Älskar den här bilden och deras ögonkontakt. Mina älskade killar <3

Här får han sitta på golvet i köket när jag försöker laga mat. Ofta går det inte så bra, hinner bara hacka löken innan han blir less :P

Så roligt att fotografera honom i duschen, han har sånt underbart ansiktsuttryck :)

Stolt mamma!

Nu var det verkligen längesen jag skrev! Känns som om det är så alla inlägg börjar nu mer :P Men det är så mycket annat att göra och vissa dagar kan min älskade Ingo vara väldigt krävande. Han är vaken mycket mer nu och är inte alls lika lättroad som för bara någon vecka sen. Nu måste vi hela tiden försöka komma på nya ljud och nya saker att visa honom för han blir snabbt uttråkad.
Nya favoriten är skallran som vi köpte åt honom, sån som även Doris fick om ni kommer ihåg. Han tycker att den är rolig att se på och känna på med munnen. Och idag så greppade han den flera gånger!!! Det är första gången som man tydligt kunde se att han medvetet greppade något. Är en extremt stolt mamma just nu :)

I och med det var längesen jag skrev så finns det en massa att berätta men nu så har lillen precis somnat så jag och Marcus ska passa på att ta tillvara på denna stund av egentid :)