Månadsarkiv: november 2011

På stan och magont

image

Vi var igår upp till A6 med Denise och Hedwig. Det blev en riktig heldag så vi han med 2 amningar, varav en inne på Ikea bland mattorna ;)
Det är spännande att gå på stan med 2 bebisar för herregud vad många konmentarer man får!
Vilka små bebisar! Dom kan inte vara gamla! Ååå, vad söta!  Osv.
Vissa säger det till en, andra säger det till kompisen och som om vi inte skulle höra trots att vi står alldeles bredvid. Det blir verkligen en ny upplevelse att gå på stan :)

Vår älskade lilla kille hade det jobbigt igår kväll när vi skulle sova. Det är något med hans mage. Han är jätte gasig och man kan tydligt se hur han får kämpa och hur jobbigt det är för honom. Han är lugnare igen men usch vad fruktansvärt det var att se honom ha det så jobbigt. Jag kände mig så hjälplös.
Vi ska till bvc imorgon så jag hoppas att barnsköterskan kan hjälpa honom. Jag ska göra det jag kan genom att tänka på vad jag äter.

Fantastiska kropp

Någon adventskänsla vet jag inte riktigt om jag har. Tänkte gå på julskyltningen men det är så fruktansvärt tråkigt väder så jag och Ingo har myst hemma istället :) Jag har inte plockat fram några julgrejor men det ska jag väl ordna under dom närmsta dagarna.

Lilla Ingo fortsätter att vara väldigt snäll. Äter ungefär var fjärde timme vilket jag verkligen inte kan klaga på. Då är det ju faktiskt så pass att man hinner sova en stund innan det är dags att kliva upp igen. Däremot så är han vaken mycket mer nu. Supermysigt verkligen men inte lika roligt på nätterna. Han kan ligga bredvid mig och prata för sig själv hur länge som helst och så sprattlar han så jag nästan blir öm på magen ;)
Jag vet inte riktigt varför men två nätter i rad så har han kräkts väldigt mycket, såna där härliga ”fontänspyor” (ursäkta språket). Och i natt slog han på stort och la två såna över mig. Andra gången låg vi i sängen och jag tror inte ni vill veta detaljerna här ;)

Jag har länge tänkt att jag skulle ta kort på hur min mage ser ut nu efter förlossningen så här kommer en före och efter bild.


Jag är otroligt imponerad av kroppen! Helt galet att i den stora magen låg vår lilla son, en kille på 49 cm och som vägde 3240 g. Att det fungerar! Fascinerande att min kropp har burit honom i nästan 39 veckor och att han sen kunde komma ut. Det tror jag imponerade mig mest, själva förlossningen och att kroppen helt vet vad den ska göra. Det var bara för mig att åka med och försöka slappna av.

Sen att huden klarar av en graviditet känns helt ofattbart. Jag hade dessutom den enorma turen att nästan helt klara mig från bristningar. Jag har en del på sidan men det är gamla sen tonåren så dom bryr jag mig inte om. Jag fick ett par nya ovanför naveln men dom är väldigt små och syns knappt.

Jag har nog aldrig varit så tacksam över min kropp som jag är just nu. Tack vare den har vi fått detta lilla mirakel <3

 




2 veckor

Idag blir vår lilla älskling två veckor. Helt galet vad tiden går fort!! Ibland får jag panik över hur fort han växer och det känns som om jag inte hinner med. Det känns som om han snart kommer gå, börja på dagis, skola och helt plötsligt kommer han gått ut gymnasiet och vara vuxen.
Det blir jobbigt för mig om jag fortsätter känna såhär ;) Men det känns som om jag inte hänger med trots att jag försöker njuta av varje minut tillsammans med honom. Men hur mycket jag än vill så kan jag inte pausa tiden och hans utveckling. Så jag får väl bara följa med i svängarna och fortsätta njuta och ta tillvara på varje underbar stund tillsammans.

Min kära bror, Ingos morbror kom för ett par timmar sen och sitter nu med skrutten och myser. Han kommer bli kvar i helgen för att snusa lite bebis :) Blir trevligt med lite sällskap då Marcus jobbar hela helgen.

<3

Haha, skulle precis publicera inlägget när allt försvann! Inlägget som jag försökt skriva hela veckan… Men, men :P

Allt är bra med oss. Marcus började jobba i måndags så det har bara varit jag och Ingo denna vecka. Känns konstigt att vara hemma med en liten bebis, en liten bebis som dessutom är min!

Tänk att han äntligen är här!
Att det är för honom som vi kämpat så.
Att vi genomgått en förlossning.
Att vi är föräldrar till denna underbara lilla pojke.

För honom skulle jag genomgå allt igen, 100 gånger om.
Utan tvekan.

Fantastiska lilla familj :)

Jag trivs otroligt bra som småbarnsmamma till lilla Ingo. Jag älskar min familj så oändligt mycket och kärleken för Ingo bara ökar för varje dag. Varje dag av oro och varje vecka på sjukhuset har varit värt det och jag skulle lätt göra om det för hans skull. Varje dag är jag så tacksam över att han fick stanna kvar i min mage så länge som han gjorde. Att han aldrig behövt kämpa utan fick en normal start i livet.
Jag är tacksam för det enorma stöd jag fått av Marcus under hela vår resa, att vi tagit oss igenom detta tillsammans. Det har varit mycket upp och ner men i slutändan så finns han alltid där för mig när jag behöver honom.
Jag älskar mina killar så otroligt mycket och så glad att vi tagit oss igenom allt detta tillsammans. Nu startar ett nytt kapitel i våra liv som jag ser väldigt mycket fram emot :)

Idag var BVC-sköterskan på hembesök för att väga Ingo och kolla så allt var bra med honom och oss. Hon var jätte trevlig och det var jätte skönt att dom gör hembesök faktiskt. Lite roligt att träffa henne på det viset första gången :)
Skrutten har växt så det knakar sen i måndags! När vi var till BB-hemvård och de vägde honom så hade han gått ner från 3240 g till 3080 g. Nu hade han ökat till 3200 g! Jag som har varit så orolig för att han skulle få i sig för lite mat då han sover så pass mycket men det verkar då inte vara något problem :D Helt underbart att få veta att han äter och växer som han ska :)


Detta är vår lilla älskling när han sovit hos sin mamma under natten. Han brukar oftast somna i sin egna säng men efter att varit uppe under natten och ätit så brukar han kunna ha svårt att komma till ro. Men vi har kommit på ett litet knep. Om han får ligga bredvid mig så somnar han oftast direkt. Om detta inte räcker utan han fortfarande är lite orolig och snuttig så räcker det med att slänga fram bröstet så han får snutta en liten stund så slocknar han. Ibland så önskar jag att han sov i sin säng eftersom jag måste ligga väldigt stilla men det kan också vara skönt att slippa vara uppe en timme extra för att han ska kunna komma till ro. Och så är det mysigt att vakta upp av en liten bebis som ligger och sprattlar vid min sida :)

Förutom detta så är han så otroligt lugn och snäll. Jag njuter verkligen just nu och försöker ta tillvara på denna tid för det kommer ju komma perioder som inte är fullt så lugna och sköna :) Han har bara vaknat en gång per natt och sover 4-6 timmar i sträck. Helt gudomligt! Efter det utdragna förlossningen så har vi verkligen behövt mycket sömn och jag är så tacksam att vår lilla skrutt är villig att ge oss den :)

Det kommer lite bättre bilder framöver. Bilderna som jag lagt upp är tagen med min mobil som inte har den bästa kameran. Men som sagt, bilder kommer :)

Imorgon kommer Marcus familj ner så under helgen kommer det bli fullt upp och mycket snusande av bebis, inte för min del då misstänker jag ;)

 

Lilla Ingo <3

image

Var upp till Bb-hemvård idag och så här såg vår älskade lilla skrutt ut i sin förstora overall och liggandes i babyskyddet :)

Ska försöka skriva en liten förlossningsberättelse någon dag och berätta mer om vad som försigår här hos vår lilla familj. Men nu ska jag försöka få lilla Ingo i säng och så ska nog jag också passa på att sova :)

Vår älskade skrutt är här <3

image

11-11-11 kl 15.53 föddes en liten pojke på 3240 g och 49 cm. Allt är bara bra med oss alla om än väldigt trötta då förlossningen drog ut på tiden. Känns helt ofattbart att han äntligen är här <3

2 dagar

2 jävla dagar.

Vi var till socialtjänsten i morse för att skriva på faderskapsintyg för våra skruttar. Men det blev bara för en. Tydligen finns inte Doris i några register eftersom gränsen går vid 22+0. 2 dagar längre och hon hade räknats som ett barn. 2 dagar till så hade vi varit registrerade som tvåbarnsföräldrar. Men nu räknas vår lilla dotter bara som ett missfall och finns inte enligt samhället.

För oss finns hon och kommer alltid göra. För oss kommer hon alltid räknas som vårt barn och finnas med i våra hjärtan. Hon kommer aldrig glömmas och kommer för alltid vara älskad.

Men det känns tungt. 2 ynka dagar…

Vräkning

Fick detta av Elin så nu är det vräkning som gäller lilla skrutt! Egentligen så ska det stå Bf-datumet 19 november men här börjar vräkningen gälla redan idag :)

 

Bäste Bebis,

Härmed varslar jag, i egenskap av hyresvärd, Dig om vräkning.

Vräkningen kommer äga rum snarast, dock senast inom 2 veckor. Till grund för vräkningen föreligger totalt ointresse från Din sida att följa sedan tidigare överenskommen hyresperiod med slutdatum
11/11/10 (se bilaga 1, UL rapport).

För att underlätta för alla berörda parter ber jag Dig att flytta ut självmant.

Med vänlig hälsning
Hyresvärden Mamma

Blir det någon förlossning? Jag börjar undra jag. Jag kommer nog fortsätta vara gravid i ett år till…

Jag börjar känna mig väldigt nere och väldigt instabil i humöret. Idag träffade jag Denise och lilla Hedwig och det var väldigt välbehövligt. Hade jag inte gjort det så hade jag suttit hemma i min morgonrock och deppat. Vi var ner på stan, traskade runt och fikade. Jag var dock på väg att börja gråta ett flertal gånger, ofta för att Doris dyker upp i tankarna när vi kollade på flickkläder eller andra barnsaker. Jag saknar henne något oerhört…

Jag vet inte riktigt vad det är med mig just nu. Det var längesen jag var så här svajig i humöret.